Organisationen (på riksnivå) som jag troligtvis skulle få jobb på visar sig vara skit skit skit. Ordförande och kassör (på lokalnivå) kommer avgå. Det vill säga, de enda vettiga, försvinner. Orkar jag dra hela lasset själv. Att göra ett bra jobb i motvind. Ska jag ta jobbet och försöka förändra? Eller ta jobbet och försöka byta riksorganisation? Eller helt enkelt skita i det. Det skulle vara så mycket lättare om jag inte behövde det. Om jag inte var arbetslös. Innan kunde jag sagt upp mig för det här jobbet men stå helt ensam balanserandes på en pinne, orkar jag det?
Jag söker jobb jag är kompetent för, som jag skulle passa utmärkt för men jag får inte ens komma
till intervju. Förutom för en cirkelledartjänst. Så fort jag är på intervju får jag jobben. Jag ska (om det blir tillräckligt många deltagare) hålla en studiecirkel i vegetarisk matlagning. Det är ju utmärkt. Passar mig perfekt. Jag har både pedagogiken och kunskaperna. Inget officiell utbildning men för en gång skull så gjorde det inget. Alla föreläsningar och workshops jag har hållt. Alla kortkurser i föreläsningsteknik jag har gått ger mig tillräcklig kunskap, och efter 18 år som vegetarian har jag koll både på näringslära, hälsa, djurrätt, miljötänk, tillsatser och fallgropar vad gäller vegetarisk kost och kan naturligtvis själva matlagningen. Jag hoppas verkligen det blir av för då måste jag friska upp vissa kunskaper och det är så jävla kul. Tur att jag har lärt mig att tala för mig och min sak. I den hårda skolan.Nu önskar jag bara att fsf-studiecirkeln blir av också. Det ger iaf inkomst till hyran i några månader (förutom att det är det som jag brinner för). Men det är jobbigt att hanka sig fram på småjobb som oftast är pinsamt underbetalda, där förberedelsarna ligger utanför arbetstid och ett jobb kräver massa ork för att överhuvudtaget få.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar