Idag vibrerar Malmö, den har börjat leva igen. Det känner en strimma hopp i mig - något varmt som sprids.
Och jag börjar bli medveten om att jag inte är helt frisk. Mina tankar, mitt svart/vitt-tänk och mina bilder av omgivningen som är helt absurd ur mina frisktankars perspektiv. För såna har jag.
Känslor som väcks, som blossar och släcks - ibland borde jag inte vistas bland folk. Om mina tankar kom ut - vilket de gör ibland - så slutar det i katastrof. Människors avsky mot mig bultar, med all rätta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar