Ångest

Var på maxiica. För jävligt. Folk folk folk. Kan de hålla sig hemma? Eller kan jag slippa vara där? Det börjar med att någon knackar mig på ryggen. Ett ex. För typ sju år sen. En av de få som jag inte riktigt är nöjd med slutet. Det var liksom inget slut. Jag var aldrig riktigt kär men jag trivdes. Och med honom fick jag min första orgasm (förutom när jag var själv). Jag visste så klart inte vad jag skulle säga och om det var jag som sett honom först så skulle jag smitit iväg. Han gick iaf till slut. Jag vet inte riktigt varför jag blev berörd. Jag saknar honom inte. Men något var det.

Sen var det affären, med folket. Jag fick ångestattack för att allt gick så långsamt och för att jag inte hade kontroll över när vi skulle vara färdiga. Men jag kunde inte visa mig svag. Bita ihop. Låtsas som ingenting. Inte klaga. Fan fan fan.